I dag var vi på Cape of good hope där engelsmänen byggde en fyr på den högsta toppen. Tyvärr var toppen så hög att fyren låg i dimma.
Tjipp å välkomna...
...till Hajk! Idag skall det handla om viner, men inte vilka viner som helst utan pingviner.
Ännu en fullspäckad dag går mot sitt slut, vi har sett sälar, pingviner samt varit på vingård, vad mer kan man önska?
Intrycken vet inga gränser men det mest påtagliga är ändå att vi är här och hur otroligt det faktiskt är.
Det var med en uns av vemod man konstaterade att resan nu börjar lida mot sitt slut men låter detta bero, jag menar vi är de facto här och det är HELT otroligt!
Ännu en fullspäckad dag går mot sitt slut, vi har sett sälar, pingviner samt varit på vingård, vad mer kan man önska?
Intrycken vet inga gränser men det mest påtagliga är ändå att vi är här och hur otroligt det faktiskt är.
Det var med en uns av vemod man konstaterade att resan nu börjar lida mot sitt slut men låter detta bero, jag menar vi är de facto här och det är HELT otroligt!
Världens ände
Vi har varit vid Godahoppsudden och sett Atlanten och Indiska Oceanen mötas. Det kändes som det där stället där havet rinner över kanten vid världens ände. Pingvinerna håller sig dock kvar och charmar turisterna!
Cape Town
Wienerbröd till frukost! Sweet!
Iväg med bussen till Haut Bay för att kika till Seal Island. Mycket säl men än så länge mindre lycka med valarna. Lite plåtande vid ett regnigt Godahoppsudden. Gjorde inte så mycket med vädret - man njuter ändå av en magnifik natur. Vi åker vidare och spanar in pingviner och landar sen på vingården Kleine Constantia. Efter en rundtur på gården med tillhörande obligatorisk provning av det goda bär det åter till hotellet.
Vår helgjutna guide under dagen förtjänar helt klart en bemärkelse han med - han skulle utan tvekan slå de flesta av Sveriges stånd-up-komiker. Inte ofta man skrattar så under en bussresa :)
På väg mot Kapstaden
Det var med blandade känslor vi lämnade Thanda och landsbygden bakom oss. Dagarna har rusat förbi och det känns inte som att de nya intrycken någonsin ska ta slut.
Efter transporten med de öppna jeeparna från Tented Camp till Gaten tackade vi våra guider och spotters och klev ombord på vår minibuss. Efter att ha åkt många timmar i denna buss börjar man känna sig riktigt hemmastadd i den och trots det begränsade utrymmet kommar man ganska snabbt till rätta.
Utefter vägen jobbar männislor med alltifrån att reparera nerkörda vägräcken och rensa vattenavrinning till att bygga ut vägbanan. Trots att vägen är rikligt trafikerad med båte persontrafik och lastbilar arbetar nästan alla utan skydd från konor eller avstängda vägbanor. Det är bara på de större vägarbetena som hastiheten har sänkts lite grand.
Vid sidan av vägen sträcker sig milslånga områden av odlad eucalyptus, en del fält är nyplanterade medans andra snart börjar bli färdiga att skördas. Enligtvår chaufför blir det flis av skogen som sedan används för energiproduktion.
Halvvägs till Durban gör vi ett pitstop på en bensinmack, det blir en bensträckare på ca en kvart och de flesta passar på att köpa något att dricka och en glass. På macken, som är stor som en normal mack hemma i Sverige, jobbar uppskattningsvis 10 personer utanför med att tvätta rutor, tanka mm.
Färden fortsätter och växtligheten blir grönare och grönare ju närmare Durban vi kommer. De sades att det inte fallit regn i området kring Thanda sedan i januari innan det kom regn dagarna innan vi anlände så det är inte konstigt att växtliheten lidit av torka.
Efter dryga 3 timmars färd i en minibuss genom det Sydafriknska landskapet sitter vi och väntar på att lyfta från Durban mot Kapstaden och allt vi ska få uppleva där.
Efter transporten med de öppna jeeparna från Tented Camp till Gaten tackade vi våra guider och spotters och klev ombord på vår minibuss. Efter att ha åkt många timmar i denna buss börjar man känna sig riktigt hemmastadd i den och trots det begränsade utrymmet kommar man ganska snabbt till rätta.
Utefter vägen jobbar männislor med alltifrån att reparera nerkörda vägräcken och rensa vattenavrinning till att bygga ut vägbanan. Trots att vägen är rikligt trafikerad med båte persontrafik och lastbilar arbetar nästan alla utan skydd från konor eller avstängda vägbanor. Det är bara på de större vägarbetena som hastiheten har sänkts lite grand.
Vid sidan av vägen sträcker sig milslånga områden av odlad eucalyptus, en del fält är nyplanterade medans andra snart börjar bli färdiga att skördas. Enligtvår chaufför blir det flis av skogen som sedan används för energiproduktion.
Halvvägs till Durban gör vi ett pitstop på en bensinmack, det blir en bensträckare på ca en kvart och de flesta passar på att köpa något att dricka och en glass. På macken, som är stor som en normal mack hemma i Sverige, jobbar uppskattningsvis 10 personer utanför med att tvätta rutor, tanka mm.
Färden fortsätter och växtligheten blir grönare och grönare ju närmare Durban vi kommer. De sades att det inte fallit regn i området kring Thanda sedan i januari innan det kom regn dagarna innan vi anlände så det är inte konstigt att växtliheten lidit av torka.
Efter dryga 3 timmars färd i en minibuss genom det Sydafriknska landskapet sitter vi och väntar på att lyfta från Durban mot Kapstaden och allt vi ska få uppleva där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)